Bokbrus

Handling

Blodröd måne över Villette är Ingrid Hedströms fjärde bok om den belgiska undersökningdomare Martine Poirot.

Martines resa på Orientexpressen blir inte riktigt som hon har tänkt sig. Tåget fastnar i snön på Balkan och medan tåget står still sker ett mord. Martine får på plats göra det bästa av situationen för att säkerställa bevis och ta upp vittnesuppgifter. När tåget till sist tar sig in på stationen övertar polisen arbetet och dessvärre insjuknar Martine och hon blir borta från arbetet i ett par månader.

När en lärare återkommer hem efter några dagars resa finner han sin hustru, sin vuxna dottern och sitt barnbarn mördade. Martine återgår i tjänst och blir utsedd till undersökningsdomare för de brutala dödsfallen.

När polisen försöker få veta mer om läraren och hans familjs förflutna visar sig läraren mindre samarbetsvillig. Delvis beror det på att han är så tagen av händelsen att han inte är riktigt redig i tankarna men kanske ligger det något mer bakom.

Omdöme

Jag hittade denna recension bland mina utkast. Av någon anledning har jag missat att publicera den. Boken läste jag i mellandagarna och kanske var det allt som hände då som gjorde att jag glömde trycka på publicera-knappen. Men bättre sent än aldrig som man säger .

Jag har inte läst alla Ingrid Hedströms tidigare böcker. 2008 debuterade hon med Lärarinnan i Villette och boken vann Svenska Deckarakademins debutanpris 2008. År 2009 kom uppföljaren, Flickorna i Villette och 2010 Under jorden i Villette.

Inger Hedströms skriver spännande pusseldeckare i bästa Agatha Christie-stil. Ledtrådarna till hur det hela hänger ihop är fördelade under hela historien.

Hedström har en fantastisk förmåga att skildra miljöer vilket hon verkligen ger prov på i hennes skildringar av den påhittade staden Villette.

I Blodröd måne över Villette blir det tyvärr för många trådar vilket gör boken lite  rörig. I mitten tappar boken fart när författaren gör för många utsvävningar från huvudstoryn men som tur är så tar boken fart igen.

Sammantaget är Blodröd måne över Villette en välskriven och spännande bok  som ger nöje för stunden.

Uppläsning

Angela Kovács lågmälda uppläsning och hennes klangfulla röst gör verkligen boken rättvisa.

Handling

Pontus Ljunghill är kriminaljournalist och gör med En osynlig sin romandebut. En osynlig är första boken i en tänkt  serie som utspelar sig i Stockholm under första delen av 1900-talet.

I det gamla nedlagda Djurgårdsvarvet i Stockholm hittas 1928 en flicka brutalt mördad. Den åttaåriga flickan identifieras som Ingrid Bengtsson.

Fallet får stor uppmärksamhet i media och allmänheten förfasas. Kommissarie John Stierna blir ansvarig utredare för mordet. Dessvärre verkar det som mördaren gått upp i rök. Polisen har nästan ingenting att gå på.

1953 pensionerar sig Stierna och direkt efter sin pension åker han till Gotland. I hotellbaren blir Stierna kontaktad av en journalist som ska vill skriva ett reportage om mordet på Ingrid. Stierna har aldrig glömt fallet utan det har hela tiden funnits med honom. När Stierna berättar om utredningen inser han att han minns var enda lite detalj.

Omdöme

Eftersom En osynlig är en debutroman som jag inte hört något om innan jag läste den så hade jag för än gångs skull inga förutfattade meningar. Varken bra eller dåliga. Pontus Ljunghill levererar en spännande och lite annorlunda debutroman.

Boken har ett svalt språk som känns lite distanserat till handlingen. Denna distans passar utmärkt till tidsepoken då man var lite mer formell än idag. Språket är lätt och ledigt.

Det är kul att läsa en svensk spänningsroman som utspelar sig i en annan tidsepok. Annars brukar svenska deckare främst utspela sig i nutid (i huvudsak). Jag gillar hur författaren skildrar tidsepoken genom små subtila detaljer som smyger sig in här och var i texten.

Fokus i boken ligger främst på karaktären, John Stierna, och inte på mordet vilket lyfter boken. Tyvärr känns upplösningen rätt förutsägbar vilket drar ner betyget något.

Uppläsning

Jag tycker att Reine Brynolfsson som vanligt gör en bra uppläsning.  Tyvärr är tempot väl lågt.

Handling

I Prövningen får vi åter träffa på försvarsadvokaten Mickey Haller. En karaktär som Michael Connelly presenterade för första gången i Lagens limo och i uppföljaren Gatans lag.

Mickey Haller har jobbat som försvarsadvokat under hela sin juridiska karriär och han har aldrig funderat på att arbeta för åklagarsidan. En åklagare kontaktar Mickey och vill att han ska jobba som oberoende åklagare under ett fall. Automatiskt är Mickey på väg att svar nej men efter att ha tänkt till lite så tackar han, till sin egen förvåning, ja. Som bisittare väljer han sin ex-fru, den enda åklagare han litar på.

Den dömde barnamördaren Jason Jessup ska åter upp för domstol efter 24 år i fängelse. Det har tillkommit nya bevis, DNA-spår, som pekar ut en annan gärningsman än Jessup. Haller är dock övertygad om att Jessup är skyldig och att DNA-spåren inte har med fallet att göra. Mickey kontaktar sin halvbror, polisen Harry Bosch, för att hjälpa till med utredningsarbetet inför rättegången.

Jessup släpps mot borgen under rättegången. På dagarna följs han av media där han utmålas som den oskyldigt fängslade som äntligen kan njuta av friheten. Men vad är det Jessup gör om nätterna när han tror att ingen ser? Bosch och Haller oroar sig för att Jessup inte mördat för sista gången.

Omdöme

Michael Connelly tillhör en av mina favoritförfattare i deckargenren. Jag älskar hans böcker och han gör mig aldrig besviken. Kanske är Connelly den som till och med ligger högst upp på min lista över de bästa deckarförfattarna (om jag nu hade haft en sådan).  Connelly levererar alltid och så även denna gång.

I alla tre böckerna om Mickey Haller figurerar Harry Bosch som en bifigur vilket nog är tur för annars hade jag saknat honom.

Jag gillar rättegångsromaner och det kan inte bli bättre än så här. Boken är extremt spännande och den är en riktig bladvändare.

Författaren känns mycket kunnig i hur polisarbetet och rättegångsarbetet fungerar vilket ger historien stor trovärdighet.

Boken bjuder även på en hel del överraskningar. Jag trodde jag hade listat ut hur upplösningen skulle bli men ack vad fel jag hade.

Uppläsning

Jag har lyssnat till många av Connellys böcker och det har alltid varit Roosmann som stått för inläsningen. Skulle de av någon anledning byta ut Roosmann som uppläsare så skulle jag nog bli helt förvirrad.

Magnus Roosmanns sätt att läsa ökar på spänningen och han ger definitivt ett mervärde till boken.

Handling

Askungar är Kristina Ohlssons debutroman. Det är den första boken i serien om Fredrika Bergman, Alex Recht och Peder Rydh.

I en tyst vagn på ett tåg från Göteborg till Stockholm sitter en mor och en dotter som är på väg hem efter ett besök hos mormor och morfar. När tåget gör ett lite längre stopp kliver modern av för att ringa ett samtal medan dottern sitter sovandes kvar på tåget. Tåget åker i väg innan modern hinner gå ombord igen. Mamman kontaktar tåget och en konduktör lovar att vakta dottern tills tåget anländer till Stockholm. Mamman fixar en taxi och ska möta upp dottern på Stockholms Central.

Precis när tåget anländer till Centralen utbryter det tumult i vagnen bredvid och konduktören går för att se vad som står på. Konduktören är bara borta i några minuter men när han kommer tillbaka är flickan borta. Polis kallas till platsen och flickans pappa är en av de första som polisen misstänker och som de vill lokalisera. Det visar sig dock inte vara så lätt för inget tycks veta var fadern befinner sig.

Ansvarig utredare är kommissarie Alex Recht och tillsammans med kriminalinspektör Peder Rydh och den civilanställda Fredrika Bergman ska han försöka hitta flickan. Utredningsteamet har stora samarbetssvårigheter men de får för tillfället försöka bort se från alla detta och fokusera på fallet.

Under utredningen möter Alex och hans kollegor ren ondska. Brutalt misshandlade kvinnor som varit tvungna att gå under jorden och bortförda barn som man verkligen hoppas kunna hitta innan det är för sent.

Omdöme

Jag har tidigare läst Kristina Ohlssons andra bok Tusenskönor och hennes tredje Änglavakter. Jag blev så glad att de äntligen har gjort ljudbok av hennes första bok, Askungar. Dessutom ser jag fram emot hennes fjärde boken, Paradisoffer som kommer ut den 18 april.

Askungar är en lättläst bok i högt tempo. Kristina Ohlsson använder det svenska språket på ett effektivt och levande sätt för att berätta sin historia. Jag tycker att Askungar är en ovanligt välskriven bok. Framför allt om man jämför med många andra böcker i deckargenren.

Bokens styrka är enligt min mening persongalleriet. Jag tycker att Fredrika Bergman och hennes kollegor är intressanta karaktärer som alla har en gråskala. De har alla sina goda och dåliga sidor.

Askungar är en, i mitt tycke, ganska obehaglig bok eftersom det är barn som råkar extremt illa ut. Sedan jag själv blev förälder så är jag extremt blödig när det gäller utsatta barn. Jag trodde att denna blödighet skulle mattas av när dottern blev äldre men icke.

Kristina Ohlsson har levererat en mycket spännande debutroman. Det är kanske inte en bok som sticker ut men det är en mycket läsvärd bok.

Uppläsning

Jag gillar verkligen Mirja Turestedt som uppläsare. Hon läser med stor inlevelse och hon ger verkligen röst åt både historien och karaktärerna. Mirja läser i ett högre tempo jämfört med många andra uppläsare. Men det är bara skön och det ökar på drivet i boken. Jag tycker att Mirja gör Askungar till ännu mer spännande bok och hon höjer läsupplevelsen.

Handling

Två gånger är en vana är den andra boken av Denise Rudberg i sin egen-påhittade nya genre Elegant Crime. Med det avses en kriminalhistoria i överklassmiljö. Det är också andra boken om åklagarsekreterare Marianne Jidehoff och hennes kollegor.

I mellandagarna utsätts en av ägarna till det välrenommerade investbolaget, The Chinese Wall, för en svår misshandel på deras kontor. Han är så illa där an att man till en början inte vet om han kommer att överleva. För att skydda företagets välkända och viktiga kunder väljer polisen att fallet ska skötas av Torsten Ehns nybildade spaningsgrupp trots att fallet ännu inte kan klassas som mord.

Utredningen blir mycket svår att genomföra eftersom ingen på företaget är villig att sammarbeta. Alla tiger som musslor. Inte ens den misshandlade mannen är särskilt sammarbetsvillig när han vaknar upp.

Ehn tillsammans med Marianne och Augustin börjar syna både företaget och dess anställda i sömmarna och en allt mer obehaglig bild målas upp. Frågan är om det dom gräver upp är relevant för utredningen?

Omdöme

Jag känner precis som jag gjorde när jag läste första boken, Ett litet snedsprång. För att vara en bok i kategorin Elegant Crime så tycker jag inte att boken varken är elegant eller spännande nog. Det känns som falsk marknadsföring och jag tycker nog att Rudberg ska släppa sitt begrepp. Boken är väl ett gott tidsfördriv som chick-lit men inte som något annat.

Dock gillar jag verkligen huvudpersonen Marianne Jidhoff. Hon är så vanlig och okonstlad att det känns som något nytt och fräscht. Att huvudkaraktären är en kvinna, 55+, änka, små rund och lite osäker hör inte till vanligheterna.

Det är verkligen ett antal tragiska mäniskoöden som Rudberg beskriver i sin bok. Hon är duktig på att förmedla olika relationer och skriva levande dialoger. Dock finns det en del lösa trådar som haffas ihop i slutet av boken utan minsta finess.

Trots att mina förhoppningar på boken var ganska låga så känner jag mig ändå besviken när jag läst upplösningen. Det blir lite för mycket och jag känner bara ett stort ”Jaha” när jag läst klart.

Uppläsning

När jag lyssnade på Ett litet snedsprång kändes det först lite konstigt att det var en manlig uppläsare till en bok med kvinnlig huvudkaraktär men denna gång tänker jag inte på det alls. Men jag kan inte låta bli att tänka precis som jag gjorde vid förra boken: väljer man en manlig uppläsare för att boken ska kännas minder som chick-lit.

Jan Walderkranz gör en bra uppläsning som flyter och känns levande. Jag skulle gärna höra honom läsa någon annan bok.