Fasanjägarna

En kommentar

Författare: Jussi Adler-Olsen Kategori: Deckare/spänning
Förlag: Storyside Utgiven: 2012
Uppläsare: Stefan Sauk Lyssnartid: ca 16 timmar
Betyg boken: 4 Betyg uppläsning: 5

Handling

Jussi Adler-Olsens Fasanjägarna är andra boken i serien om Carl Mørck och hans medarbetare på avdelning Q.

1987 utredde polisen ett brutalt mord på ett syskonpar i en sommarstuga. Polisen misstänkte  att de ansvariga för morden var några elever på en internatskola. En internatskola där barnen till Danmarks mest välbärgade familjer gick. Bevisningen mot barnen var svag och utredningen lades åt sidan.

Nio år senare erkänner en av de misstänkta att han var ansvarig för morden. Mannen ställs för rätta och döms. Därmed anses ärendet avslutat. Tre av de övriga misstänkta tillhör nu några av Danmarks mäktigaste män och anses inte ha haft något med morden att göra. I gruppen av de tidigare misstänkte fanns också en kvinna men hon är försvunnen sedan många år.

Trots att fallet är avslutat dyker det av någon konstig anledning upp på avdelning Q, i form av en mapp på Carls skrivbord. Avdelning Q arbetar med så kallade Cold cases och redan uppklarade brott hör givetvis inte till Cold Case-kategorin. Mappen borde genast sorteras om och läggas bland andra redan uppklarade brott men Carl kan inte låta bli att titta lite närmare på fallet.

För att få veta mer om tiden på internatskolan så försöker Carl och Assad få tag i den försvunna kvinnan. De finner ett samband mellan kvinnan och en uteliggaren Kimmie. Frågan är om Carl och Assad ska hitta henne först eller om någon hinner tysta henne innan.

Omdöme

För ett tag sedan läste jag första boken i serien om avdelningen Q, Kvinnan i rummet, och det var verkligen en positiv upplevelse. Så mina förhoppningar var verkligen höga och till min stora glädje levererar Jussi Adler-Olsen igen.

Det är verkligen superkul att få läsa mer om avdelning Q och de mycket intressanta karaktärerna i teamet. Även denna gång är det nog karaktärerna som är den stora behållningen av boken. Jag skrattar flera gånger åt Carl, Assad och Rose  och åt deras käbbel och olikheter.

Fasanjägarna är riktigt spännande, kanske inte riktigt lika spännande som första boken, men än dock. I bokens slut dras tempot upp rejält och det blir verkligen en  dramatisk upplösning.

Adler-Olsen skriver med ett lättsamt, luftigt språk utan onödiga krusiduller. Det är rakt på vilket är något som jag gillar.

Jag vill genast läsa mer om Carl och gänget och har därför redan börjat lyssna på nästa bok i serien.

Uppläsning

Jag har nog bara en sak att säga om Stefan Sauk och hans uppläsning av boken: Fenomenalt!

En kommentar (Skriv en?)

  1. lasaochlyssna
    Sep 06, 2012 @ 20:18:08

Skriv en kommentar