Bokbrus

Handling

Nio drakar är  Michael Connellys 15:e bok om Harry Bosch som översatts till svenska (den 17 på engelska).

Innehavaren till en spritbutik i södra Los Angeles hittas av sin fru mördad när hon återvänder till butiken efter att varit ute för att fixa lunch. När polisen genomsöker brottsplatsen hittar de en övervakningsfilm. Filmen är inspelad för exakt en vecka sedan och vid samma tidpunkt som mordet skett ses butiksägaren betalar en okänd man en summa pengar. Givetvis misstänker Harry Bosch och hans kollegor att mannen som tar emot pengarna jobbar för en Honkong-triad.

Polisen identifierar ganska fort mannen på filmen och han häktas. Bosch blir då hotad av triaden som vill att mannen friges. När inte Bosch lyssnar kidnappar triaden Bosch dotter Maddie som bor i Hongkong med sin mor.

Bosch släpper allt och ger sig direkt av till Hongkong för att leta upp sin försvunna dotter. Bosch och hans förre detta fru ger sig ut på en farlig jakt efter Maddies kidnappare.

Omdöme

Äntligen är min favoritförfattare tillbaka med en ny bok om en av mina favoritkaraktärer. Jag blev så glad när det blev min tur i bibliotekskön. Jag är barnsligt förtjust i Connellys böcker och fram för allt de om Harry Bosch. Connelly tillhör eliten bland deckar-/thriller-författarna.

Inte helt oväntat är Nio Drakar en spännande, nervpirrande bok. Den är helt omöjlig att lägga ifrån sig. Tempot och drivet är högt. Framför allt i andra delen av boken. Den del som i huvudsak utspelar sig i Hongkong. Första halvan av boken är i ett lite långsammare tempo och periodvis tycker jag att det blir lite rörigt.

Boken innehåller några riktiga överraskningar. Vid ett tillfälle var jag tvungen att spola tillbaka för att se att jag verkligen uppfattat allt rätt.

Det är roligt att möta Bosch i en helt ny miljö och i boken kommer läsaren närmare Bosch än i någon tidigare bok.

Nio drakar är en bok jag rekommenderar till alla som gillar spänning.

Uppläsning

Som jag skrivit tidigare så identifierar jag Harry Bosch med Magnus Roosmanns röst. Roosmann gör som vanligt ett bra jobb som uppläsare. Han lyckas med bedriften att läsa lugnt (utan att bli för långsam) och ändå behålla det höga driv som behövs till en bok med så högt tempo.