Bokbrus

Handling

Jag har som många andra läst de flesta av Guillous romaner. Jag har följt både Hamilton och Arn med stor glädje. Jag blev väldigt glad när jag hörde att Guillou påbörjat en ny romansvit. Denna gång en släktkrönika som ska täcka det 1900-talets historia i Europa. Den första boken i serien ärBrobyggarna.

När de norska fiskarsönerna Lauritz, Sverre och Oscar får veta att deras far dött till havs är den stora frågan hur familjen ska försörja sig. Modern blir kvar på gården men sönerna får flytta in till staden och bo hos släktingar medan de arbetar i stadens repslageri. På sin fritid bygger pojkarna en båtmodell med god precision och skalenlighet. Av en tillfälle upptäcks detta bygge och man inser att pojkarna har en stor teknisk begåvning. En välgörenhet erbjuder pojkarna möjligheten att studera till ingenjörer på universitetet i Dresden. Det saknas kunniga ingenjörer i Norge och därför erbjuds pojkarna sin utbildning i utbyte mot att pojkarna kommer tillbaka för att hjälpa till med järnvägsbygget.

Efter examen 1901 är det bara en Lauritz som återvänder till Norge för att jobba vid järnvägsbygget mellan Kristiania och Bergen. Oscar väljer i stället att åka till Afrika där han också ägnar sig åt bro- och järnvägsbyggen.

Omdömme

När jag läser får jag precis det jag hoppas på. En lättläst, spännande bok som är väl underbyggd med fakta. Jag dras omgående in i historien och vill följa bröderna för att få veta var deras liv tar vägen. Som historieentusiast får jag vid sidan av dessutom en god inblick i Europas historia i början av 1900-talet.

Som trogen Guillou-läsare så känner jag igen mig i tidigare böcker så till vida att det är en underdog som kämpar sig upp, i detta fall tre stycken, och som är fantastiskt duktiga på allt dom företar sig. Så är ju fallet även med Arn och Hamilton. Dessa fantastiskt begåvade människorna som så gott som saknar brister skulle kunna störa och göra att karaktärerna bara känns för otroliga.  Dessutom faller deras liv i mångt och mycket bara på plats men av någon anledning så stör det mig inte alls.

Jag roas av kontrasterna i boken när vi ena stunden följer Lauritz på snöiga, stormiga Hardangervidda för att sedan följa nästa bror i en helt annan miljö nämligen Tanzania.

Brobyggarna är en läsvärd bok som är perfekt till lite sträckläsning och jag ser fram emot nästa bok i sviten. Jag hoppas då att jag får veta lite mer om vad som händer med Sverre.

Uppläsning

Tomas Bolmes uppläsning är klar och tydlig. Dock stör jag mig lite på de långa pauser han gör mitt i meningarna. Detta brukar i och för sig Bolme göra och jag trivs inte riktigt med det men i Brobyggarna kändes det som pauserna blivit än längre än i tidigare uppläsningar. Dessa pauser gör att det blir dåligt driv i läsningen och berättandet blir alldeles för långsamt.