Bokbrus

Handling

Svart himmel är Arnaldur Indriðasons åttonde bok om kollegorna vid Reykjaviks polisen.

Denna gång är huvudkaraktären Sigurdur Óli  som vi mött i tidigare böcker men då som en sidofigur. Precis som i Mörka strömmar så är Erlendur bortrest och han nämns knappt i boken.

Sigurdur blir kontaktad av sin svåger som vill att han ska hjälpa ett par i svågerns vänkrets. Kvinnan i paret håller på att göra politisk karriär men parets förflutna som swingers gör att dom nu utsätts för utpressning. Paret vill inte och kan inte betala det utpressaren begär men givetvis vill dom inte att kvinnans karriär ska förstöras. Paret hoppas att Sigurdur kan hjälpa dom lite inofficiellt.

Paret tror sig veta vem som utpressar dom. När Sigurdur ska prata med utpressar-kvinnan hittar han henne misshandlad till döds och han ser hur förövaren flyr från brottsplatsen och kommer undan.  Allt tycks peka på att förövaren varit en indrivare men vem jobbade indrivaren för? Och var det tänkt att utpressar-kvinnan skulle dö eller skulle hon bara skrämmas och det hela gick för långt?

Givetvis kan Sigurdur inte längre sköta utpressningsärendet inofficiellt eftersom det nu är förknippat med mord och swingers-paret är faktiskt en av få som verkar ha motiv att mörda kvinnan.

När Sigurdur och hans kollegor rotar djupare hittar de kopplingar till högt uppsatta företagsledare och banktjänstemän, som för allt i världen vill att deras korrupta handlande ska komma i dagens ljus.

Omdöme

Arnaldur Indriðason gör fantastiska personporträtt och mycket bra miljöskildringar och så är fallet även denna gång. Han skriver med ett avskalat språk som känns så rätt i förhållande till både miljön och karaktärerna.

Precis som i de tidigare böckerna skildrar författaren människans tillkortakommande. Denna gång är det fokus på sexuella övergrepp och girighet. Och vem i sin omgivning kan man egentligen lita på?

Det är en riktigt mörk mordhistoria som presenteras med ett lätt och ledigt språk. Det är bra flyt i boken. Tempot är lite långsammare än andra böcker i samma genre. Men det lite  långsamma tempot känns inte segt utan snarare understryker det den melankoliska känslan i boken.

Jag gillar att Indriðason byter fokus på vem som är huvudkaraktär i böckerna. Denna gång är det huvudfokus på Sigurdir Oli.   I Mörka strömmar var det i stället fokus på Elinborg. Men Erlandur, Siurdir och Elinborg jobbar alla på samma polisstation och det blir den gemensamma nämnaren.

Jag gillar som sagt att vi fått följa lite andra karaktärer på polisstationen men nu börjar jag sakna Erlandur och jag tror inte jag är ensam om det. Så jag hoppas att vi snart får träffa honom igen.

Svart himmel är inte Arnaldur Indriðasons bästa bok i serien om Reykjavikspolisen men den är helt klart läsvärd.

Uppläsning

Pale Olofsson har läst in alla Arnaldur Indriðasons böcker. Han mörka, lite raspiga stämma passar väl till det lite karga, svala klimatet på Island och hans lugn passar bra till Arnaldur Indriðason tempo i böckerna.