Dracula

Inga kommentarer

Författare: Bram Stoker Kategori: Klassiker
Förlag: Svenska ljud classica Utgiven: 2011
Uppläsare: Gerhard Hoberstorfer Lyssnartid: ca 16 timmar
Betyg boken: 4 Betyg uppläsning: 4

Handling

De flesta har nog en aning om vad Dracula handlar om i det stora hela oavsett om man läst boken eller inte. Men här kommer ändå en kort beskrivning av handlingen.

Jonathan Harker är nyexaminerad advokat. Han blir skickad till Transsylvanien av sin advokatfirma för att hjälpa Greve Dracula. Greven vill flytta till England och vill därför att Jonathan ska hjälpa honom  med bostadsköp. När Jonathan efter en lång resa börjar närma sig Greve Draculas slott märker han att folk han möter beter sig konstigt. Flera personer som Jonathan möter avråder honom att fortsätta sin resa. Jonathan ska ta sig till en utsedd mötes plats där grevens personal ska hämta upp Jonathan för att föra honom till grevens slott. Kusken som tar Jonathan till mötesplatsen ser till att anlända till mötesplatsen flera timmar för tidigt, utan Jonathans vetskap, för att på så sätt försöka få Jonathan att vända om och avstå från sitt besök.

Väl framme vid mötesplatsen står där redan en vagn beredd att ta emot Jonathan och kuskens plan misslyckas. Jonathan förs till slottet och där börjar han successivt ana att något inte är som det ska med varken slottet eller greven. Jonathan inser  ganska snart att han snarare är en fånge  i grevens slott än en gäst. Ska han lyckas fly från slottet innan det är försent?

Omdöme

Jag blev för ett tag sedan kontaktad av Svenska ljud classica. Dom berättade om sin idé om att ge ut klassiska böcker som ljudböcker. En mycket utmärkt idé enligt min mening. Jag har flera gånger tänkt att det är synd att många klassiker inte får chans att bli ljudböcker och nu har det blivit ändring på det. Jag fick också frågan om dom fick skicka mig några recensionsex och givetvis tackade jag tacksamt ja.  Jag fick tre ljudböcker att recensera  Dracula, Jane Eyre och Huckleberry Finn. Jag började med Dracula. Det kändes helt rätt att läsa ”orginalet” efter den vampyr-hype som varit.

Dracula har jag faktiskt aldrig läst tidigare. Dock har jag sett en och annan filmatisering. Den bästa filmatiseringen är nog Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula från 1992 med Garry Oldman som Dracula. Men nu var det som sagt dags att läsa boken.

Boken inleds med ett förord av Hans Alfredsson vilket känns som en liten bonus.

Jag tycker att upplägget i boken är annorlunda och intressant. Hela boken berättas i dagboksform och brevform. Var och en för sig är ju inte så ovanlig men båda varianterna i samma bok är lite nytt (i alla fall för mig). Dessutom får läsaren följa flera karaktärers dagböcker och inte bara en.

På grund av att boken berättas i dagboks- och brevform beskrivs greve Dracula, och själva jakten på vampyren, genom de andra karaktärernas ögon. Så vi möter aldrig Dracula direkt utan endast indirekt. Ibland beskrivs samma händelse flera gånger men utifrån de olika karaktärernas perspektiv vilket för mig känns fräscht och nytt trots att boken definitivt har några år på nacken :-) .

Bram Stokers förmedlar karaktärernas känsla av att något är galet (innan dom vet vad som händer)  på ett mycket övertygande sätt. Så jag upplever att boken snarare förmedlar en känsla av mystik  och olustkänsla, än skräck. Boken är med andra ord inte speciellt läskig alls utan den bygger snarare mer på karaktärsskildringar och dialoger.

Jag tycker mycket om språket i boken, Det är ibland rätt så högtravande men det passar väl in i handlingen och det är på en lagom nivå. Språket skiftar också på ett trovärdigt sätt beroende på vilken karaktär som kommer till tals.

Uppläsning

Det är roligt att det nu finns så många uppläsare som läser in böcker. När jag började lyssna på ljudböcker så var det inte så många uppläsare att välja bland. Gerhard Hoberstorfer är en ny bekantskap för mig och en väldigt trevlig sådan till på köpet.

Hoberstorfer läser klar, tydligt och engagerat. I bland tycker jag att hans röst påminner lite om Reine Brynolfsson. Lästempot är dock lite högre än Brynolfssons. Det är bra driv i läsandet utan att det känns forcerat.

Skriv en kommentar