Bokbrus

Spill

Apr 19

PiaRoman Betyg 3, Irene Lindh, ljudbok, Norstedts, recension, Sigrid Combüchen 4 Kommentarer

Handling

Sigrid Combüchen fick Augustpriset för Spill 2010.

Boken börjar med att författaren Sigrid Combüchen får ett brev från en läsare, Hedwig Langmar. Hedwig är en äldre svensk kvinna som växt upp i Lund och som på äldre dagar bosatt sig i Spanien. I brevet berättar Hedwig att hon läst en av författarens romaner. I romanen hänvisar författaren till ett fotografi och Hedwig skriver att hon tror att fotografiet föreställer hennes familj när hon var barn. Hedwig antar också att författaren Sigrid bor i hennes barndomshem i Lund. Detta stämmer inte alls men Sigrid väljer att inte neka till Hedwigs antagande.

Sigrid och Hedweig börjar brevväxla. Ett brevväxlande som sträcker sig över ett decennium. Denna brevväxling ligger sedan till grund för en roman som Sigrid skriver men Sigrid bidrar också med påhittade tillägg. I boken får vi följa Hedwig eller som hon kallades som ung, Hedda,  från det att  hon bor hemma tills hon flyttar hemifrån för att utbilda sig i Stockholm. Vi får följa Hedda både utifrån vad Hedwig själv minns i sina brev och det som författaren Sigrid fabulerar. (Jag kallar den unga Hedwig för Hedda och den äldre Hedwig för just Hedwig precis som författaren gör i boken.)

Heddas liv styrs av gängse normer, familjen, tillfälligheter, ekonomi och självfallet egna beslut. Hedwig tycker att hennes liv har varit bra medan Sigrid tycker att Heddas möjligheter och kompetens gått till spillo.

Omdöme

Jag har länge velat läsa Spill. Det jag läst i alla möjliga bokbloggar gjorde mig intresserad. När boken fick Augustpriset blev jag ännu mer nyfiken och äntligen så tog jag mig an boken.

Det är en lågmäld, jämnt utslätad bok i ett långsamt tempo. Till en början är det långsamma tempot charmigt  men i längden finner jag det lite tråkigt. Jag blir varken berörd eller engagerad vilket jag gärna velat bli. Framför allt berör Hedda mig väldigt lite och jag tycker att hon borde engagera mig mest. Jag hade gärna läst mer om Heddas interna dialog när hon väljer att åka och studera i Stockholm istället för att stanna kvar hemma. Där hon är mer än väl behövd.

Konflikten Hedda har med sin äldre bror hade jag gärna läst mer om. Han tycker att hon sviker familjen genom att ”fly” staden och utbilda sig. Hedda tycker givetvis det samma om sin äldre bror. Han har utbildat sig till läkare. Han jobbar jämt och har svårt att få tiden att räcka till att hjälpa deras först sjuka fader och sedan deras cancersjuke lillebror.

Boken är elegant skriven och avancerat uppbyggd. Jag gillar hur breven gör att nutid och dåtid vävs samman. Boken går i tre parallella spår. Två spår i nutid där det ena är författar-jaget och det andra är Hedwig plus det förflutna via den unga Hedwig, Hedda. Allt detta väver den verkliga Sigrid Combüchen ihop på ett genialiskt sätt.

Sammanfattningsvis tycker jag att Spill är elegant skriven men det räcker inte riktigt hela vägen för min del eftersom jag tycker att boken är ganska tråkig.

Uppläsning

Det är inge större fel på uppläsningen egentligen men även den upplever jag som lite tråkig. Om uppläsningen är tråkig i sig eller om det är handlingen vet jag inte riktigt.