Bokbrus

Strinbergs stjärna

Nov 30

PiaSpänning Betyg 1, Bonnier Audio, Jan Wallentin, Johan Rabaeus, ljudbok, recension 7 kommentarer

Handling

Strindbergs stjärna är inte en lätt bok att skriva en sammanfattning om. Boken tar många vändningar och skriver jag mycket om handlingen så avslöjas lätt för mycket. Men jag gör ett försök.

En död kropp hittas nere i en gammal gruvgång i Falu-trakten. I likets händer finns ett kors. Dykaren som finner kroppen lägger beslag på korset och berättar inget om det för polisen. Dykaren tror först att det är en kvinnas kropp han hittat men det visar sig i polisundersökningen att det är en man som varit död länge. Mansliket är mycket väl bevarat och håret har fortsatt växa efter döden.

Dykaren är väldigt nyfiken på korset och för att få veta mera om korset kontaktar han Don Titelman. En tysk historieprofessor med allvarliga drogproblem. Don bestämmer sig för att åka till Dalarna för att träffa dykaren men han hittar honom mördad. Korset är försvunnen och Don blir själv misstänkt för mordet.

Det visar sig så småning om att korset tillsammans med en speciell stjärna utgör en nyckel till en väl dold plats. Det är inte bara polisen som är efter Don utan det finns även andra. De kommer från en hemlig sekt som länge har arbeta för att hitta korset och stjärnan. Nu tror de felaktigt att Don har tillgång till  i både kors och stjärna. Don ger sig ut på en vild jakt efter ledtrådar för att förstå korset och stjärnarna och i hans bakvatten finns både polisen och  sekten som gör allt för att fånga in honom.

Omdöme 

 Jag var lite tveksam till att läsa denna bok. Den var så upphausad och dessutom med ord som inte direkt tilltalar mig, exempelvis Da Vinci-koden möter Millleniumtriologin. Men efter lite funderande bestämde jag mig ändå för att ge boken en chans.

Strindbergs stjärna  är trög i starten och det tar bra lång tid innan man som läsare upplever något driv i historien. Till sist tar boken ändå fart men ganska snart punkteras hela historien med allt för mycket pseudovetenskap och konspiratoriska spekulationer.

Wallentin använder sig av beprövade inslag som myter, övernaturliga händelser och nazism. Det känns som allt för enkla knep för att göra boken spännande och det får precis motsatt effekt. De dödar kort och gott hela historien. Dessutom gör denna blandning av grepp att historien känns extremt tilltrasslad.

Jag känner inte att författaren brinner för historien och historiens karaktärer. Wallentin lyckas verkligen inte förmedla att han  har något intressant att berätta och då känns boken helt enkelt inte genuin och äkta.

Uppläsningen

Det är lite lustigt att så totalsåga boken och samtidigt tycka att uppläsningen är bra. Johan Rabaeus gör en bra uppläsning och det är en bedrift att han lyckas hålla sitt tempo uppe i en så, åtminstone periodvis seg, historia.

Bröderna Lejonhjärta

Nov 30

PiaAllmänt 4 kommentarer

Jag och min dotter började på Bröderna lejonhjärta. Dom har läst den i skolan och hon har sett filmen. Hon fick den till sin stora glädje i födelsedagspresent. Jag har inte läst den sedan jag gick i trean (men jag har nog sett filmen några gånger sen dess). Det ska bli jättekul att få läsa den igen och dela den med dottern.

En annan Astrid Lindgrens bok jag är lite sugen på är Mio min Mio. Jag måste erkänna att jag inte mins ett dugg av dess handling. Det enda jag mins är att jag tyckte om den som barn. Jag kommer ihåg att den även gick som barnprogram när jag var liten. Det kanske blir så att jag köpern den i julklapp till dottern. En god ursäkt att få läsa den, eller hur?!

1001 böcker

Nov 28

PiaAllmänt 4 kommentarer

Jag har funderat lite över mitt läsande. Vad vill jag läsa fram över? I år har det mest blivit nya böcker utan någon större eftertanke. Och givetvis vill jag läsa en del nya böcker under 2011 också men jag skulle vilja få med lite annat också.

Jag var lite inne på att läsa en del klassiker. ”Problemet” är att många inte finns på ljudbok. Kanske får jag helt enkelt läsa som vanligt folk

För att få lite inspiration så tog jag fram Göran Häggs bok 1001 böcker du måste läsa innan du dör ur bokhyllan och bläddrade.

Jag har lite tid på mig att lägga upp en plan för nästa års läsande. Det är ju några dagar kvar till det nya året. Jag får också fundera på om jag vill ha en plan eller ej. Eller så gör jag som förut: go with the flow!.

Ett annat intresse

Nov 27

PiaAllmänt 2 kommentarer

Idag ska jag lägga mitt fokus på ett annat intresse än böckerna som ofta tar större delen av min tid.

Idag blir det nämlgen en tur till Älvsjö för att gå på Fotomässan tillsammmans med make och dotter. Det ska bli superkul! Jag tror att det är tredje gången vi åker på den.

Jag är också sugen på en ny tur till Fotografiska. Vi var där i somras och kikade på de utställningar som var då. Dessa har, som sig bör, bytts ut och då blir jag lite nyfiken på att göra ett nytt besök. Men det får bli en annan dag.

Prestation

Nov 26

PiaAllmänt 4 kommentarer

Jag får lov att säga att jag gjort en stor prestation i dag .

Jag var på Akademibokhandeln i dag och köpte inte en enda sak till mig själv. Och det är en stor utmaning när dom har så många roliga böcker man vill ha och läsa.

Det enda jag köpte var LasseMajas korsordsbok till dottern.

En annan rolig grej jag köpt tidigare är en ljudboksalmanacka, också till dottern. Det fanns två att välja på men jag valde Robinson Crusoe. På fodralet finns 24 luckor och själva boken är uppdelade i 24 stycken/spår. Ett spår per dag är tanken.

Jag har aldrig tidigare sätt något liknande men det var en bra idé tycker jag .

Läser var?

Nov 26

PiaAllmänt bokbloggsjerka 1 kommentar

I veckans jerka frågar Annika:

Var läser du helst? (vid köksbordet, i sängen, i soffan…)

Eftersom jag mestadels lyssnar på böcker lyssnar jag överallt; när jag diskar, handlar, promenerar mm. Men helst lyssnar jag i en stor läsfotölj i vardagsrummet med en stor kopp te vid min sida.

”Vanliga” böcker läser jag helst i samma fotölj eller ännu hellre i sängen med lite uppviklad säng i huvudändan och en vetekudde på fötterna nu i vintertider. Det är lite vardagslyx .

Hetta

Nov 25

PiaRoman Betyg 4, Earbooks, Ian McEwan, ljudbok, recension, Reine Brynolfsson Ingen kommentar

Handling

Ian McEwan har vunnit flera litterära utmärkelser och har skrivit elva romaner tidigare.

I Hetta  får vi följa en nobelpristagaren i fysik, Michael Beard. Beard har sin storhetstid bakom sig men han försöker leva på sitt tidigare rykte som ugnt geni. Till en början fungerar det rätt bra. Han åker runt i världen och föreläser och jobbar för institutioner på flera universitet som vill bli förknippade med hans namn.

Beard är en riktig kvinnokarl som är inne på sitt femte äktenskap. Han är långt i från trogen och avgudar kvinnor som objekt men inte som medmänniskor.

När Beard efter ett flertal plumpa uttalanden i media får han sparken från jobbet och hans namn dras ner i smutsen. Även äktenskapet knakar i fogarna. För att försöka få rätsida på livet bestämmer sig Beard för den ödmjuka uppgiften ”Att rädda världen”. Han bestämmer sig för att hitta en lösning på hur vi ska stoppa klimatförändringarna.

 Omdöme 

 Jag har inte läst så många av McEwans böcker. Hetta kan nog vara min tredje i raden.

Karaktärern Beard är inte lätt att tycka om. Är jag snäll kan jag kalla honom för mansgris och självgod men egentligen är han betydligt mycket värre än så. Dessutom kan jag inte låta bli att tycka att han er en extremt tragisk varelse. Skildringen av honom är klockren och jag tycker att det är lite roligt att läsa om karaktärer som man inte tycker om trots att boken är bra.

Hetta är nog den roligaste boken jag lästa av McEwans. Jag har skrattat högt många gånger. Det finns en scen i boken som utspelar sig på ett tåg där Beard är osams med en medpassagerare om en chipspåse (vill inte avslöja mer). Då kunde jag inte hålla mig och började skratta högt trots att jag var ute och gick en promenad för mig själv. Jag måste ha sett rätt dum ut .

Vill du läsa något lättläst och underhållande så kan jag rekomendera boken.

Uppläsningen

Jag var inte helt nöjd med Reine Brynolfssons uppläsningar i förra boken jag läste, Försvunnen. Här fungerar han mycket bättre. Han lite sävliga tempo passar utmärkt som Beards röst.

Försvunnen

Nov 23

PiaSpänning Betyg 2, Earbooks, Harlan Coben, ljudbok, Myron Bolitar, recension, Reine Brynolfsson Ingen kommentar

Handling

Försvunnen är den nionde boken Harlan Coben skriver om Myron Bolitar. Harlan Coben är en mycket produktiv författare och han har vid sidan av Myron-serien skrivet ett antal fristående böcker.

Myron Bolitars blir kontaktad av sin förre detta flickvän, Terese Collins. Han blir minst sagt förvånad. Dom har inte varit i kontakt med varandra på åtta år då deras relation fick ett abrupt slut. Terese vill att Myron genast ska komma till Paris eftersom hon behöver hjälp.

Myron sätter sig på första flyg för att få veta mer om vad som hänt. Terese berättar då att hennes förre detta man plötsligt är försvunnen. Maken hade ringt Terese och bett henne komma till Paris men när hon kommer dit är han redan borta. Han jobbar som undersökande journalist och han var något viktigt och spännande på spåren.

Ganska snart efter att Myron anlänt till Paris hittas Terese ex-make mördat och till sin förskräckelse inser Myron att han och Terese är huvudmisstänkta. När polisen analyserat blodet på mordpaltsen hittar de blod från ytterligare en person nämligen från Terese och ex-makens dotter. Ett faktum som chockar alla. Terese dotter dog för tio år sedan i en bilolycka. Myron och Terese bestämmer sig för att undersöka hur det hela kan hänga ihop.

 Omdöme 

 Harlan Coben brukar innebära hög spänningsnivå och det gör det även denna gång. Det är ett högt tempo i boken och den är skriven med ett drivet språk. Försvunnen är så pass spännande att man nog får kalla den för en bladvändare.

Sannolik är dock något som boken inte är. Idéen till storyn är god men  det håller inte riktigt hela vägen. I och för sig knyter Coben ihop alla trådar till sist men dessför innan är det många vändningar och vändningarna blir tyvärr mer och mer osannolika.

Något som jag ofta saknar i denna typ av spänningsroman är nyanser och det sankas även här. I boken finns det ingen hejd på hur onda, kallsinniga och beräknande muslimska terrorister kan vara. Dessutom har de i boken ett enormt tålamod och planerar ett attentat nästan 20 år innan det genomförs.

Jag får nog erkänna att jag inte är helt förtjust i någon av de böcker jag läst av Coben. Nu har jag långt ifrån läst alla och jag kanske har haft otur och inte lyckats plocka russinen ur kakan. Jag har lite svårt att sätta fingret på varför jag inte faller för dom. För spännande är dom men av någon anledning känner jag mig helt enkelt inte övertygad.

Uppläsningen

Jag tycker att Reine Brynolfssons uppläsningar brukar vara bra men denna gång känner jag mig lite mer tveksam. Det blir en svag trea. Hans neutrala läsarstil passar bra men jag saknar driv och tempo i läsningen som matchar det höga tempot  i boken.

Prisutdelningar

Nov 22

PiaNyheter 1 kommentar

Idag presenterades Augustvinnarna och i Lördags vinnarna till Bästa kriminalroman. Två olika kategorier på pris som nyligen delats ut och jag har inte kommenterat någon av dom. Det måste jag göra något åt.

Vi börjar med Augustvinnarna!

Vinnaren till årets Augustpris i kategorin Skönlitteratur är Sigrid Combüchens Spill. En favorittippad bok som det pratas mycket om. Tyvärr har jag inte läst den men det får jag kanske göra något åt.

I kategorin Fackböcker vann Yvonne Hirdman med Den röda grevinnan. En riktigt toppenbra bok som dessutom är väldigt lärorik.

I kategorin barn- och ungdomsböcker vann Jenny Jägerfelds bok Här ligger jag och blöder. Jag har inte läst denna bok heller. De böcker jag läser i denna kategori är de jag läser med dottern på åtta år och denna bok är för lite äldre barn än så.

Och så Deckarakademins priser!

I lördags delade Deckarakademin ut sina priser. Leif GW Persson fick priset Årets bästa svenska kriminalroman för Den döende detektiven.

Årets till svenska översatt bästa krimminalroman gick till Deon Mayers Devil’s peak. Jag har faktiskt aldrig läst Mayer trots att jag gärna läser kriminalare. Konstigt men sant. Något som jag kanske får råda bot på.

Debutpriset gick till Anders De La Motte för [geim]. Denna författare har jag inte hört talas om men nu kommer hans namn vara på mångas läppar ett tag framöver.

Ett stort grattis till alla vinnarna!

Utmanar mig själv :-)

Nov 22

PiaAllmänt 1 kommentar

Jag kikade på Bokbrus lista över recenserade böcker. Tillsammans har jag och mina två gästrecensenter fått ihop recensioner på 90 böcker sedan jag startade Bokbrus sista mars i år. Superkul att det har hunnit bli så många på så pass kort tid.

Nu undrar jag lite över om det hinner bli 100 böcker innan året är slut. Det får bli min alldeles egna bokutmaning till mig själv .