Mike Larssons rymliga hjärta

Inga kommentarer

 

Författare: Olle Lönnaeus Kategori: Roman, deckare
Förlag: Damm förlag Utgiven: 2010
Uppläsare: Christian Fex Lyssnar tid: ca 12 timmar
Betyg boken: 5 Betyg uppläsning: 3

Handling

När Mike Larsson släpps från Kirsebergsfängelset har han bestämt sig för att avsluta sin kriminella karriär. Nu vill han leva ett vanligt liv och ta hand om sin 14-årige son, Robin. Mike är i 45-årsåldern, har ett otroligt hett temperament och ett stort hjärta.

Medan Mike suttit inne så har Robin bott hos fosterföräldrarna Sune och Gunnborg. Var Robins mamma finns är det ingen som vet. Robin är väldigt misstänksam mot sin pappa. Mike har under Robins hela uppväxt kommit och gått. Sveken har varit många och Mike får jobba hårt för att försöka återvinna Robins förtroende.

Mike söker upp barndomsvännen Bubbelkungen i Tommelilla. Bubbelkungen avgudar Mike och han hävdar bestämt att Mike är hans skyddsängel. Så när Mike frågar om han får bo där så säger Bubbelkungen självklar ja. Mike får jobb på Boris skrotfirma där han ska laga bilar men ganska snart vill Boris att Mike ska göra jobb av en helt annan karaktär.

Robin har under en kortare tid umgåtts med ett gäng nynazister. När Robin deltar i en nynazisttaktion får detta oanade konsekvenser. Detta tillsammans med Boris krav på Mike att återgå till den kriminella banan gör att livet åter vänds upp och ner  för Robin, Mike och Bubbelkungen. Är det överhuvudtaget möjligt för personer med så tilltrasslad bakgrund att få ordning på sina liv och kunna se på framtiden med hopp?

Omdöme 

När jag läste Olle Lönnaeus debutroman Det som skall sonas så tyckte jag att den var riktigt bra. Som jag skrev i tidigare inlägg fick Lönnaeus Svenska Deckarakadimns debutpris 2009. Mina förväntningar på bok nummer två var ganska höga.  Lönnaeus möter, till min stora glädje, mina förväntningar. Den kanske till och med är ett strå vassare än debutromanen. Mike Larssons rymliga hjärta  är en underbar roman som väcker många känslor av glädje, sorg, uppgivenhet och hopp.

När jag läser boken upplever jag det som Lönnaeus känner starkt för Mike, Robin och bubbelkungen och dessa känslor förmedlas på ett övertygande sätt till läsaren. Det är inte bara karaktären Mike som har ett stort hjärta utan detta gäller även Robin och Bubbelkungen.

Beskrivningarna av Mike, Robin och Bubbelkungen är övertygande och känns väldigt äkta. Karaktärstrion får nästan allt utrymme i boken. Det ägnas väldigt lite tid till andra karaktärsbeskrivningar och jag tycker att det är skönt. Skildringen av tex polischefen och socialkillen är knappa men det känns helt okej eftersom dom är oviktiga för historien.

Jag är inte helt förtjust i slutet. Jag vill inte gå in för mycket på varför för då kanske jag avslöjar för mycket. Men det jag kan säga är att jag upplever det som att läsaren får alla svaren. Jag hade gärna sett att några frågor var obesvarade så att det finns något att fundera på när jag läst färdigt boken. Det hade gjort boken mer intressant.

Sammanfattningsvis är detta en stark och  gripande roman. Jag skrev i ett tidigare inlägg att av de böcker jag läst av de nominerade till  Årets bästa svenska kriminalroman av Svenska Deckarakadimins så röstar jag på Bittrare än döden. Nu får jag nog ändra min röst till Mike Larssons rymliga hjärta i stället.

Uppläsning

Jag tycker att Christian Fex gör en god uppläsning av boken och han lyfter fram alla känslor som finns i boken på ett ödmjukt sätt. skånskan är en bonus som ger ett litet mervärde till boken.

Skriv en kommentar