Bokbrus

Att springa

Okt 26

PiaRoman Betyg 3, ljudbok, Maria Sveland, Norstedts, recension Inga kommentarer

Handling

För cirka tre år sedan debuterade Maria Sveland med Bitterfittan som fick väldigt mycket uppmärksamhet. Jag får erkänna att jag tyvärr inte läst den. Att springa är Svelands andra bok som tar upp allvarliga ämnen och samhällskritik.

Boken handlar och de tolvåriga tjejerna Emma och Julia och deras respektive familjer. Emma lever tillsammans med sin mamma Annika. Emma och Annika har en nära relation men de är kanske mer kompisar än mor och dotter. Emmas pappa har aldrig tagit del av deras liv. Hon vet vem han är men inte mycket mer.

Julias familj består av lillebror Erik, mamma  och pappa. Julias pappa har en framgångsrik karriär och arbetar mycket. Mamman jobbar i ett parfymeri. Hon jobbar deltid för att hinna serva sin man och sköta hemmet. Det är väldigt tydligt att det är pappans åsikt som gäller i familjen. Hans vilja är deras lag.

Emma och Julia har en mycket stark vänskap och dom delar allt. Men helt plötsligt ändras Julias beteende. Hon blir tystlåten och drar sig undan. Emma känner sig helt förvirrad. Vad har hänt? Har hon gjort något fel eftersom Julia vägrar tala om vad som hänt? På luciavakan blir Julia våldtagen. När hon blir undersökt av läkare upptäcks gamla ärrbildningar och då berättar Julia den hemska hemligheten att hennes pappa våldfört sig på henne. Julia, hennes mamma och lillebror flyttar in hos Emma och Julia.

Omdöme 

Att springa är en bok om vänskap och familjerelationer samtidigt som den berör ämnen som frånvarande föräldrar, våldtäkt, incest, social utfrysning och klassamhället.

När jag läser boken känner jag mer för mödrarna i boken än vad jag gör för döttrarna. Jag vet inte varför jag gör det men jag får känslan att det är inte riktigt så det är tänkt. Att springa väcker en hel del känslor vilket inte är så konstigt när den behandlar så många alvarliga ämnen.

Jag tycker att boken är lite trög i början. Det tar lite för lång tid innan jag får en känsla för karaktärerna och innan boken tar fart.

När jag läser boken så saknar jag nyanserna. Det är lite för svart och vitt. Dessutom på ett ganska klicheartat sätt. Julias pappa är så genom-ond och Emmas mamma så genom-god.

När jag läst färdigt boken känns det som det är lite för många lösa trådar. Vad hände egentligen med Emmas och Julias mammor? Vad hände med Julias lillebror och pappa? Boken känns lite spretig och den knyts aldrig riktigt ihop.

Språket i boken sticker inte ut på något sätt och den innehåller inga fantastiska personskildringar. Kanske hade den fungerat bättre som en ungdomsbok. Trots detta blir jag berörd och därför får boken en trea annars hade betyget nog blivit lägre.

Uppläsning

 Jag tycker att författaruppläsningar kan bidra till upplevelsen av boken men här gör det inte så stor skillnad. Sveland gör en bra och behaglig inläsning av boken. Däremot är det ingen inläsning som sticker ut på något sätt. Jag tycker dock att tempot i läsningen var lite väl lågt.