Bokbrus

Bokbloggsjerka

Sep 19

PiaAllmänt bokbloggsjerka 3 kommentarer

Annika har presenterat helgens bokbloggsjerka som lyder som följer:

VILKEN ÄR DEN BÄSTA RESPEKTIVE DEN SÄMSTA FILMATISERINGEN DU NÅGONSIN HAR SETT? MOTIVERA GÄRNA VAD SOM VAR BRA RESPEKTIVE DÅLIGT!

Oj, detta var inte enkelt, men vem har sagt att det ska vara det. Det finns flera riktigt bra filmatiseringar. Hit hör tex. Gudfadern en av mina favoritfilmer. Men trots så tror jag att jag väljer Ciderhusreglerna av den anledningen att filmen var till och med betydligt bättre än boken.

Även bland sämsta filmatiseringar finns det nog en hel del att välja på men en av de sämsta filmatiseringar jag sett är den på Liftarens guide till galaxen.

Fången i hundpalatset

Sep 17

PiaAnekdoter Betyg 4, ljudbok, Martina Haag, Piratförlaget, recension 3 kommentarer

Handling  

Fången i hundpalatset är Martina Haags femte bok och den tredje boken i form av kåserier.

Oj, den här typen av böcker är inte lätta att berätta vad dom handlar om. Det är så lätt att avslöja för mycket. Martina berättar små historier ifrån och Eric Haags liv. Den är, som sig bör, väldigt utlämnande och komiskt.

Vi får i boken bla veta varför Martina gömmer sig i sitt nedsläckta hus för ett gäng ungdomar som ringer på dörren, vad det är för läskigt som gömmer sig i deras källare och varför hon har så håriga ben på ett bröllop.

Martina delar med sig av sina erfarenheter av att vid ett enda tillfälle proppa i sig ett helt kilo grillat kött och hur det kommer sig att hon dansar stripdans inför Daniel Westling.

Omdömme

Boken är riktigt underhållande. Jag skrattar högt och fnissar om vart annat. De som såg mig fnissandes på ICA Maxi undrade nog vad jag höll på med. Jag blir nästan lite irriterad på att jag tycker att den är så rolig. Det hade jag nämligen inte väntat mig. Jag hade väntat mig att jag skulle tycka att den var fånig vilket den ibland är men av någon anledning gör det inget.

Vissa krönikor tar väldigt abrupt slut och jag förstår inte det förrän nästa krönika börjar. Det kan i och för sig vara krönikor charm men det kan också vara lite störande vilket jag tycker att det är ibland.

Jag gillar hur Martina delar med sig av sig själv och sitt privatliv. Utan det hade boken inte varit någon ting. Boken har en vardaglig charm över sig.

Fången i hundpalatset är inte en bok som ger en några stora insikter eller någon bok som man bär med sig länge efteråt men jag tror inte heller att det är intentionen. Kort och gott är det en rolig bok.

Uppläsning

Martina Haag läser sin egen bok vilket jag nästan tror är en förutsättning för den här typen av böcker. Hon gör en bra uppläsning som flyter och som ger liv åt texten.

Fången i hundpalatset blir betydligt mycket mer komisk med Martina som uppläsare. Jag är övertygad om att Martinas uppläsning ger ljudboken ett mervärde jämför med den ”textuella” boken.

Det fördolda

Sep 17

PiaDeckare Betyg 5, Hans Rosenfeldt, ljudbok, Michael Hjort, Niklas Falk, Norstedts, recension 6 kommentarer

Handling  

Så var det dags för ännu en svensk deckarförfattardebut. Denna gång i form av duon Michael Hjort och Hans Rosenfeldt.

Det fördolda är första boken i en serie om psykologen Sebastian Bergman. Sebastian jobbar ofta i sammarbete med polisen. Då i form av profilerare och expert på seriemördare.

En orolig mamma ringer till polisen i Västerås. Hennes sextonårige son, Roger, är försvunnen. I går gick han till flickvännen för att tillbringa kvällen där men sen kom han aldrig tillbaka hem. När mamman ringde till flickvännen visar det sig att Roger gick därifrån vid 22-tiden och sedan dess är det ingen som sett honom.

Hos polisen blir ärendet liggande några dagar innan någon åtgärd görs. De organiserar en skallgång och efter en del letande gör de en makaber upptäckt. De hittar Rogers kropp i ett träskområde. Han är huggen med kniv ett antal gånger och hans hjärta saknas. Västeråspolisen ber om assistans från rikskrim. 

Rikskrim i sin tur tar hjälp av Sebastian. Han befinner sig redan i Västerås för att ta hand om dödsboet efter sina föräldrar. Sebastian förlorade sin hustru och dotter i tsunamin och han har sedan dess fallit tillbaka i sitt mönster av sexmissbruk och självdestruktivitet. Sebastian blir successivt mer och mer engagerad i mordfallet och flertalet trådar pekar mot Rogers skola. Den fina internatskolan Palmlövskolan.

Omdömme

Jag gillar Det fördolda. Den innehåller alla traditionella ingredienser för en deckare plus att den är mycket välskriven. Jag gillar att författarnas sätt att periodvis använda väldigt korta meningar där läsningen ändå flyter.

Inte helt oväntat finns en underfundig humor och ironi som gör att jag några gånger fnissar till högt. Som tur är, vilket jag ibland tycker är fallet, så stör inte humorn spänningen i historien.

Boken har ett lite lägre tempo till en början men efter ett tag blir det ordentlig fart med mycket spänning och driv. Författarna håller mästerligt ihop intrigen och den håller hela vägen igenom, inga lösa trådar här inte.

Som Västeråsbo tycker jag att det är lite roligt att boken utspelar sig här. Det är inte så ofta Västerås förekommer i litteraturen och det är kul att känna igen sig. Däremot måste jag protestera lite när författarna kallar Västerås för småstad . Västerås är givetvis ingen storstad men det är ändå Sveriges femte största stad. Jag undrar då vad författarna kallar städer som Sala, Säffle eller varför inte min egen uppväxtstad Enköping.

Jag rekommenderar De fördolda varmt. Det är nog en av de bästa svenska deckarna i år med en trovärdig handling och flera spännande vändningar.

Uppläsning

Niklas Falk är en ny uppläsare som fungerar väldigt bra. Han läser på ett nyanserat sätt som lyfter fram detaljerna i historien. Jag tycker också att han gör ett väldigt bra jobb med att läsa de korta meningarna som förekommer och ändå får han flyt i uppläsningen vilket måste ha varit en utmaning.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det hade varit om någon av författarna läst boken själva. Hade det funkat? Jag vet inte men frågan dyker upp i huvudet eftersom man ibland nästan hör Rosengrens röst i texten.

Bokiga människor skriver ofta

Sep 15

PiaAllmänt 2 kommentarer

Jag var in på Ord och inga visor  och där ställer hon en fråga till bokbloggare som hon gärna vill ha svar på och som hon vill ska spridas vidare.

Du bokbloggar. Skriver du också eget skönlitterärt material? Drömmer du om att bli författare?

Nä, jag skriver inte något skönliterärt material. Det mesta skrivandet jag gör är på mina bloggar.  Jag har inga ambitioner att bli någon författare men kanske ändrar jag mig en vacker dag

Med andra ord så är mitt bokintresse ganska enkelriktat.

Svärmaren

Sep 14

PiaDeckare Anna Bovaller, Betyg 3, ljudbok, Mirja Turestedt, Nordstedts Audio, recension Ingen kommentar

Handling  

 Svärmaren är den andra boken om Petra Westman. Hon arbetar som jurist på advokatbyrån Adolphson  & Strands stockholmskontor. En dag hittas Petras kollega Victoria Fors våldtagen och mördad på advokatbyrån.

Petra är den person som för några år sedan anställt den unga Victoria och därför får hon i uppdrag att titta igenom hennes pågående fall. Petra upptäcker att Victoria ägnat sig åt verksamhet vid sidan av arbetet. Advokatbyrån är orolig att detta ska påverka byråns rykte och de ber Petra att titta närmare på Victorias förehavanden.

När Petra forskar i vem Victoria var visar det sig att hon alltid varit i händelsernas centrum, ofta i en negativ bemärkelse. Victoria råkade som skolbarn skada sin kamrat Eva så illa att hon blev blind på ena ögat. Victoria är aktiv i Gamles supportklubb som ofta hamnar i bråk. Det visar sig också att Victoria, och även Eva, kände Petras syster och att dom alla samtidigt varit på ett behandlingshem för anorektiker.

I sitt grävande efter Victorias bakgrund kommer flera livslögner upp till ytan, både i Vicktorias liv men också i Petras. Ju mer Petra gräver desto närmare sanning om vem som mördat Victoria kommer hon.

Omdömme

 Jag läste för ett tag sedan Anna Bovallers första bok Svinajakten.  Det var en spännande bok som var ett bra tidsfördriv utan några stora störande moment. En bok som man ganska snart glömt vad den handlade om. Innan jag började läsa Svärmaren var jag tvungen att kolla upp vad den första  boken handlade om. Jag minndes i princip bara namnet Petra Westman, att hon var advokat och att hon hade ett sommarställe i Österlen. Jag tror att om någon månad är det samma sak med Svärmaren. Jag kommer ha glömt detaljerna men jag kommer minnas att den ändå var rätt okej.

Svärmaren är en mer klassisk pusseldeckare där ledtrådar och små stycken om karaktärernas liv presenteras en efter en vilket är något jag gillar. Denna bok tar upp många hemska och jobbiga ämnen som anorexi, våldtäkt, incest, huliganer och tyranni. Jag kan tycka att det blir lite väl många olika komponenter men det fungerar trots allt. Till min stora lättnad så grottar inte Anna Bovaller ner sig i någon av dessa tunga ämnen. Då hade det blivit väldigt jobbigt att läsa den. Vid sidan av själva mordhistorien skildras också människors utsatthet på ett träffande sätt.

Uppläsning

Nu har jag lyssnat på Mirja Turestedt i två böcker ganska tätt, hon läste även Själakistan, och jag tycker att hon är en mycket bra uppläsare. Hon driver historien frammåt med sitt läsande och det gör att jag ännu mer vill läsa klart boken och se vad den slutar.

Legionären

Sep 11

StefanHistorisk roman Betyg 4, Earbooks, ljudbok, recension, Simon Scarrow, Torsten Wahlund Ingen kommentar

Handling

Den romerske palatsslaven Quintus Licinius Cato blir frigiven på villkor att han ska ta värvning som romersk legionär. På grund av Catos tidigare förbindelser blir han sin centurias andrebefäl, optio, direkt underställd den ärrade veteranen Macro, som har en betydande roll i historien. Boken utspelar sig ca: 40 år e.v.t.

Cato är egentligen inte av ”militärt virke”, utan en lärd yngling med smak för det förfinade livet. Han finner sig dock snart tillrätta och uträttar heroiska gärningar för den romerska legionen i takt med att vänskapen med centurion Macro utvecklas.

Det är mycket krig men även politiskt spel och romersk historia som bjuds läsaren. Vi får följa andra legionen på en blodig resa som börjar i Germaninen och slutar i Brittanien. Det politiska spelet samt Catos och Macros hemliga uppdrag får ni själva läsa om.

Omdöme

Denna ljudbok konsumerades till största delen i bilen när jag åker i jobbet och Legionären har varit mig ett kärt resesällskap som lyckats muntra upp mig mellan t.ex. Västerås och Linköping, en bilväg som lämnar mycket övrigt att önska. Det är inga djupa tankar lyssnaren behöver ägna sig åt utan att för den sakens skull vara ytligt dravel, perfekt som bilbok.

Något som drar ned betyget till en 4:a istället för en 5:a är Catos och Macros lite överdrivet ädla och nästan perfekta egenskaper. Det känns som att läsa en bok av Jan Guillou, vars huvudperson allt som oftast är en bror duktig. Lite mer mänskliga huvudpersoner hade inte skadat. I övrigt är det lite, men bara lite, ansträngande att höra hur otroligt jobbigt, hårt, blodigt, slitande soldaternas uppgifter är, men de gör dem ändå. Att livet som legionär inte var en dans på tulpaner förstås ändå. Men på det stora hela är det en väldigt bra bok att lyssna på.

Uppläsningen

Torsten Wahlund! Torsten är alltid bra, men här är han mer än bra. Hans sätt att ryta ut order i t.ex. centurion Macros gestalt är lysande. Legionären är en manlig bok, och Torstens djupa röst passar helt perfekt. Uppläsningen har också en mycket bra frasering och nyansering utan att det är svårt att höra vad som sägs även om boken konsumeras i bilen. Fem i betyg utan betänklighet.

Ett litet snedsprång

Sep 11

PiaDeckare Betyg 1, Denise Rudberg, Jan Waldekranz, ljudbok, Norstedt Audio, recension 3 kommentarer

Handling  

Marianne Jidhoff, 55 år, återgår till sitt arbete som åklagarsekreterare efter en längre tjänstledighet. Under sin frånvaro har hon vårdat sin cancersjuke make. Nu när han gått bort blir hon övertalad av chefsåklagare Olle Lundqvist att gå tillbaka i tjänst. Marianne behöver inte pengarna men hon vill bryta tristessen av att gå hemma. Olle berättar för Marianne att de har problem med läckage av information på byrån och Olle vill omge sig med personer han vet att han kan lita på.

Finansmannen, Christopher Turin, blir ihjälkörd på Narvavägen. När rättsläkaren undersöker kroppen upptäcks det att föraren inte bara kört över kroppen utan också backa tillbaka över den en extra gång. Denna upptäckt gör att Christophers död rubriceras som mord.

Den erfarne kriminalaren Torsten Ehn, tillsammans med sin kollega, Augustin Madrid, är de som ska utreda mordet. Marianne är spindeln i nätet och den person som Torsten och Augustin rapporterar till. 

När Torsten och Augustin börjar gräva i fallet inser dom att det finns kopplingar till JustNu, en verksamhet för alternativa terapi och kursverksamhet. Det visar sig att Christopher har deltagit i flertal av JustNus kurser.

Omdöme 

Jag har inte läst någon av Denise Rudbergs tidigare böcker så jag kan inte göra någon jämförelse mellan hennes sätt att skriva chick-lit och deckare. Själv säger Denise att hon skapat en genre i litteraturen som hon kallar Elegant Crime. På omslaget står följande text, ”Brotten är inte vackra men miljöerna är eleganta”, och jag tolkar det som en definition på hennes nya genre.

Jag tycker nog att boken är som en klassisk chick-lit litteratur med ett inklämt mord. Men nog är miljöerna lyxigare och karaktärerna hör till överklassen. Jag gillar hur Denise skildrar vardagliga saker som mickro-mat och hårfärgning hemma i badrummet. En typ av vardag som inte brukar innefattas i böcker som utspelar sig i överklassmiljö.

Jag är inte vidare imponerad av det språk som Denise använder men hon har skrivit relativt träffande och trovärdiga dialoger. Boken känns långsam och jag tycker att det är ett dåligt driv.

Som jag skrivit i tidigare inlägg är jag inte förtjust i onödigt blodiga och otäcka beskrivningar. Det finns inget av den varan i Ett litet snedsprång.

Det är inte deckarhistorien som gör boken läsvärd. Den kan på sin höjd klassas som medioker. Det är skildringarna av karaktärerna,Marianne, Torsten och Augustin, som gör boken läsvärd om man gillar chick-lits.

Uppläsningen  

 Jan Walderkranz uppläsning är bra. Jag gillar hans sätt att läsa och att han gör skillnad på de olika rösterna utan att spela teater eller förställa sig. Tyvärr kan inte en bra uppläsare rädda en mindre bra bok.

Först kändes det faktiskt lite konstigt att det var en manlig uppläsare på en bok som jag upplever mer som chick-lit än deckare, men efter lite invänjning funkar det alldeles utmärkt. Jag kan inte låta bli att undra om man valt en manlig uppläsare för att ge illusionen av att det inte är en chick-lit-bok.

Vredens tid

Sep 10

LindaDeckare Betyg 3, ljudbok, Massolit förlag, recenision, Reine Brynolfsson, Stefan Tegenfalk 2 kommentarer

Handling

En taxichaufför mördas i sin taxibil av en man vars samhällsposition inte vanligen representeras i mordstatistiken, dessutom verkar han helt ha tappat minnet av själva händelsen.

Fler mord utförs av personer inom ansedda yrken och alla mördare har gemensamt att de saknar minnesbilder från mordtillfället. Däremot minns de känslan av ett överväldigande raseri som blossat upp inom dem innan de skred till verket.

Den luttrade kriminalkommisarien Walter Grön förs ihop med Jonna de Brugge som praktiserar på Rikspolisstyrelsens speciella utredningsenhet och tillsammans försöker de reda ut vad som hänt och om det möjligen finns något samband mellan morden.

Utredningen tar flera oväntade vändningar och snart har både Walter och Jonna hamnat i en situation som kan äventyra deras framtid.

Omdöme

Det här är Stefan Tegenfalks debutroman och Vredens tid ingår i en triologi om Walter Grön där Vredens tid alltså är den första.

Som debutroman tycker jag den här boken är helt okej. Historien kan kännas aningen osannolik men där kan jag ju såklart vara ute och fara … Beskrivningen av utredarparet Walter och Jonna känns först lite stereotyp, erfaren snut möter ung ny tjej, men sen blir personkemin mellan dem ganska intressant.

Boken är i vilket fall som helst spännande och Stefan berättar historien rakt på, utan en massa uttröttande sidospår som brukar vara mer regel än undantag i svenska kriminalromaner. Dessutom charmas jag av att han snickrat lite extra på olika liknelser i boken som får mig att le lite grann under bokens gång.

Jag ser fram emot de två kommande böckerna om Walter Grön.

Uppläsning

Reine läser boken bra. Boken kräver ingen speciell typ av inlevelse så Reines ganska neutrala berättarstil passar bra här. Åter igen försöker sig uppläsaren på att härma dialekter vilket jag tycker är lite synd eftersom det inte behövs.

Ny ljudbokssajt

Sep 09

PiaNyheter 1 kommentar

Jag läste på Elin Swedenmarks blogg att det idag är premiär för en ny ljudbokssajt, nämligen laudio.se.

På Laudio kan man exempelvis prenumerera för 99 kr/mån och då får man välja en valfri ljudbok att streama eller ladda ner till sin mp3-spelare. Jag, som nästan enbart lyssnar på min iPod, gillar att man kan ladda ner ljudboken.

Det verkar som att Storytel nu fått en riktig konkurent. Vad jag förstått så kan jag inte ladda ner till iPoden ifrån Storytel, stämmer det?

Själv har jag varken provad Storytel eller Laudio (vilket inte är så konstigt eftersom det är premiär idag ). Är det någon som har provat och vill dela med sig av sina erfarenheter?

Själv är jag en inbiten bibliotekfantast, så jag lånar nästan alla böcker som jag läser.Det är billigare, plus att jag lyssnar betydligt fler ljudböcker än en eller två i månaden. Men vem vet? Kanske jag provar så småningom.

Själakistan

Sep 09

PiaDeckare Ann Rosman, Betyg 2, Damm förlag, ljudbok, Mirja Turestedt, recension 6 kommentarer

Handling  

Själakistan är en fristående fortsättning på Ann Rosmans debutroman Fyrvaktarens dotter.

Det finns en pojke som är helt utstött av sin egen familj. Sina första sex år i livet har han till största del tillbringat inlåst i källaren och han vet inte ens om han har ett namn. Pojken vet inte vad han gjort för fel eller varför han är inlåst. En dag lyckas han rymma och han får chansen att starta ett nytt liv.

En skolklass är på skolutflykt där de besöker Carlstens fästning i Marsstrand. De gör en makaber upptäckt när dom hittar liket av en halshuggen kvinna. Kvinnan är klädd i medeltidskläder och hon ligger på en gammal offersten. Strax därpå hittar fru Wilson ett huvud uppsatt på en spaljé i sin trädgård. 

Ganska snart upptäcker polisen, till sin stora förvåning, att huvudet och kroppen inte hör ihop. Det är alltså frågan om minst två mord. Karin Adler och hennes kollegor, Folke och Robban, frågar sig om det kan finnas fler offer. Efter vissa efterforskningar hittar de ett liknande fall i Trollhättan där en kvinnas kropp styckats och placerats vid en gammal offerplats. Vid en DNA-analys visar det sig att huvudet på Marsstrand hör i hop med kroppen i Trollhättan. Dessutom visar analysen att de två kvinnokropparna har ett släktskap, nämligen att dom var systrar.

Omdöme 

Det märks att Ann Rosman är fascinerad av Marrstrand och dess historia. Hon är ordentligt påläst inför skrivandet av Själarkitan. Det är spännande att läsa hennes skildringar om häxjakt, trolldom och historia men själva deckarhistorien är inte lika spännande.

Jag tycker intrigen känns väl tillkrånglad och krystad. Att det finns kopplingar mellan ett mord i nutid till häxprocesserna på 1600-talet har jag lite svårt att köpa.

Vem som är mördaren känns uppenbart efter ungefär halva boken vilket är alldeles för tidigt. Det känns ibland som om Ann presenterar ett antal ledtrådar alldeles för övertydligt. 

Språket är lättsamt och det finns ibland en liten humoristisk underton som jag uppskattar.

Jag tror att det kommer att bli med Själakistan som det blev med Rosmans första bok, Fyrvaktarns dotter, nämligen att någon månad efter att jag läst färdigt boken så har jag redan glömt vad den handlade om.

Uppläsningen  

Mirja Turestedts uppläsning fungerar väldigt bra. Första gången jag hörde henne som uppläsare tyckte jag att hon var lite långsam men jag tänker inte på det längre. Antingen har jag vant mig eller så läser hon inte riktigt lika långsamt längre.