Bokbrus

Pansarhjärta

Jun 20

PiaDeckare Betyg 4, Jacob Nordenson, Jo Nesbö, ljudbok, Piratförlaget, recension En kommentar

Handling

Pansarhjärta är Jo Nesbös åttonde bok om antihjälten Harry Hole.

Två kvinnor hittas mördade i Oslo. Det verkar inte finnas några samband alls mellan dödsfallen förutom att båda har drunknat i sitt eget blod och har konstiga sticksår i munhålan. Trots att det bara hittills endast skett två mord misstänker polisen att det är en seriemördare i farten.

Det finns en kamp om vilken polisinstans som ska vara ansvarig för Oslos mordutredningar framöver, Oslopolisen eller Kripos (KRIminalPOliti Sentralen, den nationella enheten för att bekämpa organiserad och annan allvarlig brottslighet).Kripos är ansvariga för mordutredningarna på kvinnorna men Oslopolisen vill också vara med, på ett lite mer informellt sätt, för att visa att dom är kompetenta nog att behålla mordutredningar även i framtiden. Till denna informella undersökning vill Oslopolisen ha Harry Hole till hjälp, Norges ende specialist på seriemord.

Kaja Solness vid Oslopolisen skickas till Bankok för att hämta hem Hole. Nu är inte Hole bara försupen utan har också fallit dit på opium. Hole är helt ointresserad av att återvända till Oslo men när Kaja avslöjar att Holes far ligger för döden bestämmer han sig för att följa med hem. 

Hole och Kaja sköter utredningen tillsammans. De hittar ett tydligt samband mellan de döda kvinnorna. De befann sig för en tid sen på en fjälltur och övernattade i en fjällstuga. Dom var inte ensamma i stugan utan där befann sig flera andra personer som nu kan vara i fara. En efter en mister de livet.

Omdöme

Pansarhjärta är en bok som definitivt ger kalla kårar längs ryggraden. Boken är välskriven, genomtänkt, i korta partier plågsamt detaljerad och fruktansvärt nervpirrande.

Boken är väldigt lång och känns periodvis lite seg. Mot bokens sista tredjedel tar intrigen riktig fart med massor av action och oväntade vändningar.

Mördaren i Pansarhjärta är riktigt brutal och sadistisk. Något jag kan ha lite svårt med men i Nesbös böcker köper jag detta utan att jag riktigt förstår varför.

Jag har något av en hat-kärleksförhållande till Hole. Trots att Hole följer litteraturens stereotyp av den försupne, asociale polisen så tycker jag att han är en intressant karaktär. Men ofta finner jag Nesbös sidokaraktärer ännu mer spännande som till exempel Kaja solness och Katrine Bratt. Bratt dök upp i Snömannen och hon återfinns även i denna bok. Efter snömannenfallet sitter hon inspärrad på mentalsjukhus men trots detta hjälper hon Hole med vissa datasökande arbetsuppgifter.

Något som fascinerar mig med Nesbö är att han verkar ha hela planen för intrigen utstakad för sig från början. Det finns inga tveksamheter och intrigen håller alltid ihop utan minsta spricka. Nesbö måste antingen vara en väldigt god strateg och/eller perfektionist.

Uppläsningen 

Jag har lyssnat till Jacob Nordenson vid flertalet tillfällen tidigare och jag tycker om honom som uppläsare. Nordenson är väldigt duktig på att få fram nyanserna i dialogerna. Lyssnaren hör hur karaktärerna känner.

Det är alltid lättare att tilltalas av en uppläsare som man har hört tidigare än en ny av någon konstig anledning. Det är nästan som man behöver lite invänjning.