Drömmen förde dej vilse

En kommentar

 

Författare: Anna Jansson Kategori: Deckare
Förlag: Norstedts Utgiven: 2010
Uppläsare:  Marie Richardson Lyssnar tid: ca 11 timmar
Betyg boken: 2 Betyg uppläsning: 3

Handling

Drömmen förde dej vilse är Anna Janssons elfte bok om kriminalkommisarie Maria Wern och hennes kollegor. Boken är uppbyggd kring två huvudspår.

Maria Wern är på väg hem sent en kväll och blir då vittne till en brutal misshandel av en pojke. Maria är inte i tjänst men hon bestämmer sig för att försöka stoppa misshandeln. Det hela slutar med att även Maria blir misshandlad. Turen är på Marias sida och hon får relativt lindriga skador. Pojken har inte samma tur utan avlider senare på sjukhuset. Jakten på pojkens mördare börjar. En jakt Maria inte får delta i eftersom hon är personligt engagerad i fallet.

En tidig morgon, några dagar senare, hittas en kvinna mördad i Botaniska trädgården. Kvinnan är klädd till brud och hon sitter med sitt eget avhuggna huvud i knät. Polisen funderar om den Gotländska myten om den vita havsfrun har motiverat mördaren att arrangera offret på detta sätt. Enligt myten ska en ung kvinna ha drunknat påsin bröllopsnatt och sedan dess försöker hennes osaliga ande locka män ner i vattnet för attföras ut i undervattenströmmarna.

Maria deltar i utredningen och dessvärre kan inte polisen hindra attdet under mordutredningens gång sker fler mord. Genom sitt tekniska kunnande kan mördarenobservera polisens framskridande i fallet och med hjälp av denna information ligger mördaren hela tiden ett steg före.

Omdöme

 Anna Jansson är inte någon riktig favorit men jag har ändå läst flertalet av hennes böcker. Jag tycker att Anna Jansson är en ganska ojämn författare som tar ut svängarna lite väl mycket i bland och det gör att böckerna inte alltid känns trovärdiga. Med Drömmen förde dig vilseär författaren tillbaka, på gott och på ont, till en klassisk pusseldeckare. Boken sticker tyvärr inte ut utan är bara en i mängden pusseldeckare som inte ger så mycket mer en ett eventuellt tidsfördriv.

Boken innehåller tyvärr två grepp som jag har väldigt svårt för. Det första är att man får följa mördarens tankar vid sidan av huvudhistorien. Detta författarknep tilltalar mig sällan och även i denna bok känns det mest krystat och jag tycker inte att det bidrar med något.

Det andra är att mördaren är så fantastiskt smart att han kan göra saker vi andra vanliga dödliga endast kan drömma om. Här är mördaren ett riktigt datasnille som kan spåra personer med hjälp av satelliter och hacka sigin i vilken server som helst för att hitta den information han tycker sig behöva. Liknande skurkar kan man hitta i både böcker och film och jag tycker att det bara känns töntigt.

Uppläsningen

Uppläsningen är bra utan att den utmärker sig på något sätt. Marie Richardsons röst är väldigt behaglig att lyssna till vilket ger ett litet plus i kanten.

En kommentar (Skriv en?)

  1. När skönheten kom till Bro
    Maj 16, 2012 @ 11:54:05

    [...] författare. På Bokbrus har jag tidigare recenserat: Alkemistens eviga eld (betyg 3) och Drömmen förde dig vilse (betyg [...]

Skriv en kommentar