RSSMatthandlare Olssons död
Apr 01
Deckare Betyg 3, Bonnier Audio, Claes Claesson, Karin Wahlberg, ljudbok, Matthandlare Olssons död, recension, Torsten Wahlund, Veronica Lundborg Ingen kommentar
| Författare: Karin Wahlberg | Kategori: Deckare |
| Förlag: Bonnier Audio | Utgiven: 2009 |
| Uppläsare: Torsten Wahlund | Lyssnar tid: ca 14 timmar |
| Betyg boken: 3 | Betyg uppläsning: 3 |
Handling
Karin Wahlberg har skrivit sin sjunde bok om kriminalkommisarie Claes Claesson och hans fru, överläkaren, Veronica Lundborg.
Veronica och Claes har lämnat in en matta till matthandlare Olsson för restaurering. När denne matthandlaren åker på affärsresa till Turkiet blir han brutalt mördad om bord på en färja utanför Istanbul.
Claes blir utsedd till ansvarig mordutredare i Sverige. Det blir bestämt att han, tillsammans med en svensk-turkisk kollega, ska åka till Turkiet för att hjälpa till med mordutredningen på plats. Claes är till en början lite motsträvig till resan. Han vill inte lämna sin nyförlöste fru och sina två döttrar.
Till en början verkar det inte finnas någon som helst rimlig förklaring till vem eller varför någon skulle vilja mörda Olsson. Matthandlaren är en snäll och omtyckt man som snart är redo för pension. Det visar sig dock att Matthandlare Olsson har en mörk hemlighet.
Samtidigt som Claes är i Istanbul händer en del underliga saker hemma i Oskarshamn. En kvinna blir brutalt överfallen, en matta blir stulen och en man hittas nedslagen i en park. Oskarshamns polisen får med andra ord en hel del att bita i.
Omdöme
Precis som de tidigare böckerna är denna bok lättläst och rätt fram. Det är lite mindre fokus på sjukhusmiljön i denna bok än de tidigare. Jag kan sakna sjukhusmiljön lite grann. Mest för att Karins skildringar av den känns trovärdiga och nyanserade. Det är inte speciellt konstigt att Karin behärskar sjukhusmiljön eftersom hon själv är gynekolog i Lund.
Miljöerna är även i denna bok beskrivna på ett målande och levande sätt. Det är nästan som om man kan se folkmyllret i basaren. Känna hur kryddornas doft fyller näsborrarna och hur smaken av det söta teet känns på tungan.
Människorna beskrivs på ett sätt som känns trovärdigt och genuint. Det känns som Karin själv tycker om sina karaktärer vilket smittar av sig på läsaren. Precis som i många andra svenska deckare är det ett stort fokus på personernas privatliv vilket jag inte har något emot. Det är roligt att läsa om karaktärer som man ”känner”.
Det tar lite tid innan historien sätter fart och intrigen i boken känns inte speciellt originell. Boken är också lite onödigt blodig i slutet. Men trots detta tycker jag att boken är läsvärd. Den känns som en bok som passar alldeles utmärk att koppla av med när man sitter uppkrupen under en filt i soffan. Eller varför inte i hängmattan i sommar.
Uppläsning
Uppläsare för boken är Torsten Wahlund. Han gör en bra uppläsning av boken med ett nyanserat tonfall och med samma klarhet som alltid.