Bokbrus

Frostnätter

Apr 10

PiaDeckare Arnaldur Indridason, Betyg 3, Frostnätter, ljudbok, Norstedts Audio, Pale Olofsson, recension 3 Kommentarer

Handling 

En ung kvinna, Maria, hittas hängd i sin sommarstuga vid den lilla sjön, Tingvallasjön. Det får den isländske polismannen Elendur att börjar fundera. Är det självmord? Allt tyder på det men ändå kan inte Elendur släppa tanken på att det är något som inte stämmer.

När Elendur får ett kassettband från Marias väninna inser han att han måste undersöka Marias fall närmare. På kassettbandet finns en inspelning av när Maria besöker en seans för att komma i kontakt med sin avlidne mamma. Maria tycks ha en extrem fixering av vad som händer efter döden.

Marias pappa avled i en båtolycka när Maria var barn. Hans död har plågat och förföljt Maria genom hela hennes uppväxt och vuxna liv.

Samtidigt tar Elendur upp två gamla fall från det förflutna. Båda fallen handlar om två unga personer som plötsligt försvunnit utan att ha lämnat några spår efter sig.

Elendur är extra nitisk i sitt arbete när det gäller försvinnanden. Detta kommer sig av att hans bror försvunnit i en storm när Elendur var barn. Elendur genomför en stor del av undersökandet på sin fritid.

Frostnätter är en bok om sorg, längtan och ovisshetens plåga. Den beskriver människors tillkortakommande.

Omdöme

Frostnätter är en välskriven bok. Miljöskildringarna och även karaktärernas känslor är väl beskrivna, på ett poetiskt sätt.

Indridasons böcker brukar ha ett ganska lågt tempo som jag uppskattar. Det kan vara lite skönt att inte alla händelser känns staplade på varandra men Frostnätter är kanske lite i långsammaste laget.

Jag gillar Indridasons återhållsamma sätt att skriva. Han gör inga djupdykningar i ovidkommande detaljer eller onödigt brutala skildringar. Boken är befriad från de enkla kriminalknep som man så ofta ser i deckare.

Jag saknar att jag inte får chans att lär känna karaktärerna ordentligt. Miljöer och känslor är välbeskrivna men inte karaktärernas personligheter. Visst finns det korta avsnitt som beskriver Elendurs lite trasliga privatliv men dessa beskrivningar känns lite magplacerade och korthuggna. Karaktärerna känns väldigt opersonliga och jag bryr mig inte så mycket om vad som händer med dem. 

Frostnätter känns ganska förutsägbar. Det är inte Indridasons mest spännande bok men det är en bok som får en att tänka efter. När jag läst klart boken finns den kvar i mina tankar en tid efteråt.

Uppläsningen

Pale Olofssons uppläsning är klar och tydlig. Tempot på uppläsningen är lagom och det passar bokens karaktär.